Dagens amerikanska sysselsättningssiffror bjöd på en blandad kompott. Att sysselsättningen enligt företagsundersökningen sjönk med -20.000 personer var något av en besvikelse. Väntat var en uppgång med 15.000. Dessutom gjordes en omfattande revidering av tidigare månadssiffror som ökade på sysselsättningstappet under slutet av 2009 med 243.000 personer. Sammantaget har amerikansk ekonomi därmed tappat 8,4 miljoner jobb sedan recessionsstarten i december 2007. I januari var det främst byggsektorn (-75.000) och transportsektorn som drog ner på antalet anställda och delvis kan nog nedgången, i alla fall i byggsektorn, tillskrivas det ovanligt kalla vädret. Bland branscher som ökade antalet anställda märks framför allt detaljhandeln men även i industrin tillkom 11.000 arbetstillfällen, vilket är den första ökningen sedan november 2007.

En annan positiv nyhet var att arbetslösheten överraskande sjönk från 10,0 procent i december till 9,7 procent i januari. Här hade analytikerna väntat sig oförändrad arbetslöshet. Den här siffran kommer dock från hushållsundersökningen och brukar normalt sett vara mer volatil än företagsundersökningen. Ändå är det givetvis glädjande att arbetslösheten nu är inne i en sjunkande trend men personligen väntar jag nog in nästa månads siffror innan jag törs dra några långtgående slutsatser. Men initialt har finansmarknaderna tolkat siffrorna positivt.

Det grekiska dramat har nu i alla fall nått någon sorts politisk lösning. Grekiska regeringen har presenterat en plan för hur budgetunderskottet på närmare 13 procent av BNP ska minskas till 3 procent under de kommande tre åren. Planen innefattar frysta löner för offentliganställda, höjd skatt på drivmedel samt en pensionsreform. Dessutom ska man effektivisera skatteindrivningen, en manöver som alla länder i kris ska genomföra men där utfallet är högst osäkert. Planen är dessutom godkänd av EU-kommissionen och har tagits emot relativt väl på marknaden då ränteskillnaden mellan grekiska och tyska statsobligationer sjunkit med runt 20 punkter. Skillnaden ligger dock fortfarande på närmare fyra procentenheter.

Men nu återstår som alltid den besvärliga delen – nämligen genomförandet. På pappret är uppslutningen i de politiska och fackliga leden stor men frågan är vad som händer när det börjar svida. Det är exempelvis svårt att se hur regeringen ska kunna undvika negativa realekonomiska effekter som lär kapa en hel del av en redan tunn tillväxt. Och utan tillväxt blir det givetvis ännu svårare att nå budgetmålen om de beräknas som andel av BNP. Så det här är inte det sista vi sett av det grekiska dramat utan det lär dyka upp med jämna mellanrum framöver. Mest nyfiken är jag på vad som ska ske både politiskt och på finansmarknaderna när/om det grekiska sparbetinget misslyckas. Då kan det börja storma riktigt rejält och påverka andra EMU-länder med svaga finanser. För tillfället råder det dock ett visst lugn.

Det positiva marknadssentiment ,som måndagens breda uppgångar i inköpschefsindex över hela världen skapade, ser ut att fortsätta ett tag till. Något som gett den svenska kronan en skjuts uppåt och vi närmar oss 10-kronorsnivån mot euron och mot den amerikanska dollarn handlas den kring 7,20 kronor. En ytterligare faktor som bidrar till optimism är att det mesta av statistiken som nu rullar in jämförs med katastrofsiffrorna i slutet av 2008 och början av 2009, så det blir ofta mycket höga tillväxttal även om nivåerna inte imponerar. Ett exempel på det är bilförsäljningssiffror i både USA och Sverige.

Som alltid är det skönt med lite mer optimistiska tongångar men den här gången kommer siffrorna också ovanligt vältajmat. Den amerikanska regeringen presenterade i början av veckan nya, dystra budgetprognoser som inte fick så stor negativ uppmärksamhet som de borde förtjäna. Att finansministern Timothy Geithner kallar underskottet ett ”frätande hot” mot den ekonomiska tillväxten, framför allt på lång sikt, är väl ett skäl att lyfta på ögonbrynen. Men för de närmaste åren är det fortfarande fulla spjäll när det gäller utgifterna. Budgetunderskottet väntas därför bli 1.556 miljarder dollar budgetåret 2010 och 1.267 miljarder budgetåret 2011. Det motsvarar 10,6 respektive 8,3 procent av BNP. Samtidigt räknar Obama-administrationen med en BNP-tillväxt på 2,7 procent i år och 3,8 procent 2011.

Det svenska inköpschefsindexet för januari landade på urstarka 61,7 och det blir allt tydligare att den svenska industrikonjunkturen befinner sig i en rejäl återhämtningsfas. En liknande nivå på inköpschefsindex såg vi senast under den urstarka konjunkturen sommaren 2007. Nu ska dock dagens siffra tolkas med viss försiktighet eftersom industrin återhämtar sig från en mycket besvärlig situation. Så konjunkturen som helhet är långt ifrån lika stark idag som 2007. Ändå är det svårt att inte låta sig imponeras av dagens siffror som dessutom är en ytterligare bekräftelse på att Sverige går i täten för den europeiska återhämtningen.

Det är i stort sett alla delindex som förbättras där produktionsindex sticker ut med ett värde på 70,2. Men även index för orderingång ligger över 60-strecket på både hemma- och exportmarknad. Här får vi gå ännu längre tillbaka än till 2007 för att hitta så fina siffror.  

Sysselsättningsindexet fortsätter dock att släpa efter med ett index som inte orkar över det magiska 50-strecket som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och tillbakagång. Med ett värde på 49,5 ligger man dock snubblande nära och siffran kan tolkas som att det inte planeras några större sysselsättningsnedskärningar. Det finns säkerligen också ett betydande underutnyttjande av den befintliga personalen hos många företag och återhämtningen måste nog pågå ett tag till innan vi får se några nyanställningar.

Den amerikanska BNP-tillväxten landade på 5,7 procent i beräknad årstakt under fjolårets sista kvartal. Det var en bra bit över förväntningarna som låg på 4,5 procent, men den siffran kanske inte ska tas för allvarligt eftersom flera tunga prognosinstitut under de senaste dagarna presenterat uppreviderade prognoser som legat snubblande nära dagens utfallssiffror.

Det som bidrog mest till tillväxtlyftet var ökade lager som stod för 3,4 av de 5,6 procenten.  Dessutom steg den privata konsumtionen och nettohandeln med utlandet gav även det ett positivt bidrag till BNP.

Finansminister Anders Borg som igår presenterade en kraftigt uppjusterad prognos för den svenska tillväxten fick idag ytterligare fog för sin optimism. I gårdagen prognosuppdatering skrev finansministern upp BNP-prognosen för 2010 från tidigare angivna 2,0 till 3,0 procent och för 2011 räknar han numera med 3,6 procents BNP-ökning. Något som en del bedömare kritiserade som en alltför optimistisk bedömning. Men sett till dagens skörd av makrostatistik så finns det fog för optimismen, i alla fall för 2010.

Arbetslösheten i december landade på 8,6 procent vilket visserligen var en ökning från november men samtidigt kan det konstateras att sysselsättningsfallet i det närmaste helt har avstannat. Ett stigande arbetskraftsutbud gör dock att arbetslösheten trots allt stiger. Dagens sysselsättnings- och arbetslöshetssiffror är också markant mycket bättre än de som exempelvis Riksbanken prognostiserat.    

Försäljningsvolymen i detaljhandeln ökade med 4,5 procent i december 2009 jämfört med december 2008. I löpande priser var uppgången hela 6,8 procent och ett nytt och kraftfullt rekord sattes för decemberförsäljning. Omsättningen i december uppgick till hela 63,5 miljarder kronor vilket var högre än de flesta hade räknat med.

Riskaptiten på finansmarknaderna fortsätter att vara pressad. Obligationsräntorna sjunker och den svenska kronan, liksom euron, fortsätter att tappa. Det är framför allt fyra faktorer som skrämmer placerarna; osäkerhet kring de kinesiska åtstramningarna, den grekiska härdsmältan, president Obamas attack mot bankerna och oro kring den japanska statsskulden när utsikterna för det japanska kreditbetyget sänkts. Det vill till att bolagsrapporterna inte innehåller några större negativa överraskningar och att makrostatistiken övertygar för att vända på den nuvarande trenden.

Nu lyckades visserligen en grekiska obligationsemissionen på sammanlagt av 8 miljarder riktigt bra och vart rejält övertecknad. Det kom in bud motsvarande 5 gånger auktionens storlek. Men räntan landade också på höga 6,2 procent och i jakten på avkastning var det givetvis en lockande nivå. Givet att oron kring Grekland lägger sig är det sannolikt en riktigt hyfsad affär. Och ironiskt nog så var dagens lyckade emission ett steg på den vägen men det kommer säkerligen nya bakslag. Det ser trots allt tungt ut för grekisk ekonomi både just nu och på lite sikt.

Gårdagens amerikanska bostadsförsäljningssiffror för december var en kraftig besvikelse. Försäljningen av befintliga hem sjönk med 16,7 procent till 5,45 miljoner enheter, den lägsta nivån sedan i augusti. Analytikernas förväntningar låg på en försäljningsnivå om 6,54 miljoner enheter. Även den här gången förklaras nedgången med att reglerna kring skatterabatter vid husinköp var oklara och implementerades alldeles för sent. Fortfarande tycks en allmän uppfattning vara att husförsäljningen ska vända upp framöver, om än i långsam takt.

I början av det här året har en stor del av makrostatistiken inte riktigt lyckats uppfylla relativt högt ställda förväntningar. Den senaste veckan fick vi bland annat se besvikelser när det gäller amerikansk och brittisk detaljhandel men även i övrigt har en hel del indikatorer kommit in lite lägre än väntat. Det kanske mest oroande är att den amerikanska sysselsättningsstatistiken åter vänt till det lite sämre. Det är dock bara veckostatistik som visar sådana tecken så man ska inte helt överge hoppet om en amerikansk vändning på arbetsmarknaden även om den säkerligen förskjutits ytterligare en tid framåt.

Det stora undantaget när det gäller statistikskörden är Kina som kunder redovisa en imponerande BNP-tillväxt på 10,7 procent för fjolårets sista kvartal jämfört med motsvarande kvartal 2008. I januari har också bankutlåningen fortsatt att i det närmaste skena och därför är det inte särskilt förvånande att regeringen har börjat släppa på gasen när det gäller ekonomisk-politiska stödåtgärder. Det har getts tydliga signaler till bankerna att nuvarande utlåningstakt är på ohälsosamma nivåer och därför bör begränsas. De här signalerna har i sin tur gett stora effekter på risktagandet i världen i allmänhet och i Asien i synnerhet. Förra veckans svagaste börser var föga förvånande den i Shanghai respektive Hong Kong.

Det var en hel del ny information som bidrog till skakigheten på finansmarknaderna under gårdagen. President Obamas förslag att begränsa bankerna i storlek samt att de inte längre ska kunna driva egna hedgefonder och private-equity fonder bidrog till en del av turbulensen. Om förslaget går igenom så betyder det på sikt mindre riskkapital på finansmarknaderna och ett överlag mindre risktagande från bankernas sida. Och som det ser ut idag finns goda möjligheter att få igenom någon sorts begränsningar eftersom flera republikaner också stöttar förslagen. Men ni kan vara säkra på att bankernas olika lobbygrupper kommer att arbeta på högvarv för att få till en mjukare reglering.

Men det fanns också annat som drog ner humöret. Antalet nyanmälda arbetssökande steg under vecka 2 till 482.000 personer vilket var klart över analytikernas förväntningar på 441.000. Det var också tredje veckan i rad som veckosiffran steg. Dessutom sjönk Philadelphia Fed:s industriindex till 15,2 från 22,5 månaden innan, vilket också var en besvikelse. Just Philadelphia-index betecknas ofta som det tyngsta av de regionala industriindexen.

Minskad riskaptit på finansmarknaderna har bland annat gett utslag i sjunkande räntor och en svensk krona som tagit stryk. Kronan handlas numera kring 7,20 kronor för en dollar efter att ha varit ner och nosat kring 7 kronor i början av veckan. Den svenska kronan får också en släng av sleven när turbulensen kring Grekland försvagar euron. 

Storbritannien med sin stora finanssektor är ett av de länder som drabbats hårdast av finanskrisen men är också ett av de länder som gjort de största finansiella insatserna för att begränsa skadeverkningarna. Bland annat var man tidigt ut med kraftiga räntesänkningar som kompletterades med massiva köp av obligationer i syfte att hindra en finansiell härdsmälta.

Samtidigt har budgetunderskottet skenat och beräknas i år hamna kring 12-13 procent av BNP. Den brittiska statsskulden väntas i slutet av året ligga kring 80 procent av BNP vilket i runda slängar är en dubbelt så hög statsskuld som den svenska.

Visst har alla stimulansåtgärder haft effekt, vilket bland annat syns i en vändning uppåt i olika indikatorer. Dessutom har bostadspriserna efter ett brant fall åter börjat stiga och dagens siffror över arbetslösheten var faktiskt lite lägre än väntat med en arbetslöshet på 7,8 procent.