Efter flera år av stigande investeringar sjönk den svenska industrins investeringar kraftigt under fjolåret. Enligt dagens investeringsenkät från Statistiska centralbyrån minskade industrins investeringar under fjolåret med hela 28 procent. Att investeringsfallet skulle bli dramatiskt var väntat sett till den globala recessionen och dessutom svårigheter att få tillgång till riskvilligt kapital. Många har dessutom räknat med att investeringsfallet inom industrin skulle fortsätta även i år. Exempelvis har Konjunkturinstitutet (KI) i sin senaste prognos räknat med att investeringarna inom industrin skulle minska med ytterligare cirka 10 procent under 2010. Den prognosen baserades i sin tur på de mycket dystra investeringsplaner som industrin redovisade i investeringsenkäten i oktober 2009.

Det grekiska dramat har lugnat ner sig tillfälligt. Kostnaden för att försäkra sig mot en grekisk betalningsinställelse har minskat dramatiskt och börjar faktiskt närma sig de nivåer som rådde vid årsskiftet. Man bör dock komma ihåg att det fortfarande är drygt tio gånger dyrare att försäkra sig mot en grekisk än en svensk betalningsinställelse.

Det är säkert så att det grekiska sparbetinget spelat en roll för att det ser lite lugnare ut, liksom det faktum att diverse EU-länder ställt sig bakom sparplanerna och dessutom mer eller mindre indirekt lovat finansiellt stöd om så skulle krävas. Nu senast den franske presidenten Sarkozy som, oklart med vilket mandat, lovat att EMU-länderna ska bistå Grekland om det skulle vara så att grekerna får svårt att finansiera sin löpande skuld.

Men det finns också annat som har spelat in.

För nu, när politikerna säkert känner sig pressade av skenande underskott och en finansmarknad vars förtroende på deras förmåga att hanteras dessa börjat vackla, så skjuter man gärna på pianisten. I det här fallet ett antal hedgefonder som uppenbarligen tagit stora negativa positioner riktade både mot Grekland och mot euron. På bägge sidor om Atlanten har myndigheterna därför tagit hedgefonderna i örat och inför risken att få löpa politiskt gatlopp som på nytt väcker frågan om hårdare regleringar kring hedgefonder så har uppenbarligen en hel del av hedgefonderna backat ur sina positioner.

Om det rör sig om olagligt samarbete hedgefonderna emellan är det givetvis förkastligt och bör straffas hårt. Om inte, så väcker det onekligen minste ett par frågor.

För det första kan man fundera över varför hedgefonderna alltid ska framställas som de ”onda”. In den senaste finans- och konjunkturkrisen har de spelat en mycket liten roll för skeendet. Det är ju snarast affärs- och investmentbankerna som har stökat till det – även den här gången. Som svensk ska man väl dessutom vara lite försiktig med att kritisera Georg Soros och hans likar, i alla fall är jag det. Framgångsrik spekulation mot den svenska kronan under 1992 var en, enligt mig, nödvändig förutsättning för att Sverige relativt snabbt kunde ta sig genom 90-talskrisen.

För det andra är det lite oroväckande om politiker använder något som närmast liknar skrämselpropaganda för att få marknaden att tycka som man vill. Hedgefonder har annars ett hyfsat ”track-record” när det gäller att peka ut finansiella oroshärdar och till skillnad mot många andra typer av fonder så finns det inget egenvärde för dem att ständigt prata upp börskurser, råvaror eller andra investeringsobjekt. Helt enkelt för att man också kan ta negativa positioner på marknaden.

För det tredje är hedgefonder ett så brett begrepp att det närmast blir löjligt att dra alla över en kam. Det största problemet för hedgefonder är annars just sammelsuriet av investeringsfilosofier, investeringsobjekt och resultatmål. Där borde det göras en större insats av branschen själv för att skapa överblick. 

För att avsluta: Greklands kris eller eurons försvagning beror inte på hedgefonder – det beror på dålig politik.
 

I februari minskade antalet sysselsatta i amerikansk ekonomi med ytterligare 36.000 personer. Ändå var det säkert många som drog en lättnadens suck efter att siffrorna publicerats. Efter kallt väder och snöstormar fanns risken för ett betydligt större sysselsättningsfall. Nu tycks det som att dagens siffror tolkas som att den underliggande trenden på arbetsmarknaden är positiv och att februarisiffran landat på plus om vädret bara hade varit lite mer gynnsamt. Det ligger sannolikt en hel del i den reflektionen. Bureau of Labor Statistics hävdar dock att vädereffekten är i princip omöjlig att kvantifiera. Den öppna arbetslösheten låg i sin tur kvar på 9,7 procent.

Den brittiska centralbanken och ECB höll bägge kvar sina styrräntor på 0,5 respektive 1,0 procent efter dagens penningpolitiska möten. Bank of England bibehöll också det stopp för nya obligationsköp som initierades förra månaden, dock med brasklappen att obligationsköpen kommer att återinföras om så krävs för att säkerställa den ekonomiska återhämtningen. Att den brittiska långräntan är inne i en stigande trend, trots en mindre nedgång efter dagens räntebeslutet, talar för att obligationsköpen kommer att återupptas.

Nu börjar den tunga uppladdningen inför fredagens amerikanska sysselsättningssiffror. Det finns dock en del frågetecken kring hur fredagens siffror kommer att tolkas eftersom bistert vinterväder troligen har stökat till statistiken.

Hur mycket den påverkat siffrorna skiljer sig åt mellan bedömare men någonstans mellan 50.000 och 100.000 jobb kan ha fallit bort på grund av det kalla vädret. Så även om siffran på fredag skulle bli dålig så finns för många hoppet kvar om en ordentlig uppåtrekyl när marssiffrorna publiceras. 

På plussidan för februarisiffrorna är att de tillfälligt anställda som ska genomföra en folkräkning sannolikt har blivit fler. Dessbättre så särredovisas dessa och ska därför inte stöka till den underliggande trenden på arbetsmarknaden.

Det är verkligen två disparata bilder av svensk ekonomi som vi fick oss till dels genom dagens konjunkturstatistik. Först kom Swedbanks inköpschefsindex som visserligen sjönk marginellt men som fortfarande ligger på imponerande höga 61,5, vilket indikerar en fortsatt snabb återhämtning för svensk industri. Dessutom stärktes delindexet för orderingång från 66,8 i januari till 67,5 i februari och indexet för orderstocken ligger nu på 64,2 vilket är den högsta nivån sedan december 2006. Slutligen konstaterar vi med stor glädje att sysselsättningsindexet för första gången sedan mars 2008 hankade sig över det symboliskt viktiga 50-strecket vilket i sin tur betyder att industriföretagen planerar att öka antalet anställda.

Gårdagens makrostatistik fick ett mycket starkt utslag på finansmarknaderna och fortsätter att påverka marknaderna negativt idag. Exempelvis sjönk den svenska 10-årsräntan igår med 11 punkter vilket är det största fallet på en enskild dag sedan juli 2009 och räntan har fallit med ytterligare 2 punkter idag. Gårdagens första negativa överraskning var ett svagt IFO-index som sjönk för första gången på 11 månader och på eftermiddagen redovisades mycket svaga siffror över de amerikanska hushållens förtroende för ekonomin.

Det tyska IFO-indexet - den kanske viktigaste indikatorn för vart europeisk ekonomi är på väg - sjönk oväntat i februari. Indexet för februari landade på 95,2 jämfört med 95,8 i januari. Det var första gången på 11 månader son indexet sjönk.