Kvinnor & makt

I dagens Veckans Affärer publicerades min intervju med Per Schlingmann (nedan kan du läsa artikeln i sin helhet). Han presenterar för mig partistyrelsens nya jämställdhetsplattform, eller åtminstone en liten del av den. Den delen som rör näringslivet.

Det viktigaste han säger, enligt min mening, är att ett parti som har individens frihet som utgångspunkt inte kan fortsätta att blunda för att halva befolkningens frihet inskränks på grund av fördomar. Han säger att han vill undvika kvotering, men någonstans måste den lagstiftande makten – den som är till för att bevara, utveckla och försvara demokratin, sätta ner foten. Det har han gjort.

Hade jag önskat att han var ännu tydligare? Ja.

Hade jag önskat att han ville införa kvotering idag? Ja.

Hade jag önskat att han gjorde en blocköverskridande överenskommelse för att visa på stor parlamentarisk enighet för att ge frågan extra legitimitet? Ja.

Men trots att jag inte fått allt jag önskat, så har jag ändå fått något mycket viktigt. Jag har fått ett erkännande att den analys jag och många andra gjort stämmer överens med deras. Kvinnors kompetens tas inte tillvara. Kvinnor stängs ute från den ekonomiska makten av strukturella skäl.

Idag har jag fått många grattis-mail! Vi är många som längtat efter detta.

Kvoteringsfrågan i sig är bara en symbolfråga. Men det är en viktig symbolfråga. Den står emot ägarrätten, men den är inte allenarådande. Och ägarrepresentanterna, som faktiskt oftast bara representerar minoritetsposter, har inte varit tillräckligt lyhörda för de politiska vindarna och värst av allt, inte tillräckligt bra på att ta tillvara på kompetens.

Det var inte det att jag inte förstod att han skulle få mothugg. Men ändå måste jag säga att jag förvånas över aggressiviteten i motståndarnas reaktioner. Det är väl självklart att det bästa vore om näringslivet kunde lösa detta själv, men hur länge ska de få försöka?

Och hur kommer det sig att jämställdhet mellan könen gång på gång bemöts med argument att då måste man också kvotera in en massa andra grupper? Låt mig påminna om att även invandrare, handikappade, homosexuella, judar och hinduer också har ett kön.

Men argumenten emot kvotering är så så känslomässiga, att det ingen fakta om dess fördelar verkar gå fram. Det mest fåniga argumentet är att vi kvinnor inte vill bli kvoterade på grund av kön. Hur vet ni det? Jag kan tänka mig värre saker. Till exempel att inte komma på frågan på grund av kön. Det finns också många som vill flytta fokus. Vi ska alltid börja någon annanstans. Börja vart sjutton ni vill, men böra. Det ena utesluter inte heller det andra. Och det finns inget som säger att fokus på styrelserna skulle ta fokus från de så viktiga ledningsgrupperna. Tvärtom. Pia Höök, forskare på KTH skriver om det i sin blogg.

I ett demokratiskt samhälle är det oacceptabelt att halva befolkningen hålls utanför en del av makten just för att de är kvinnor. Det är oacceptabelt att vi i en hårdnande global konkurrens inte tar tillvara på all kompetens. Det är oacceptabelt att företrädare för näringslivet ständigt hävdar att de kan lösa problemet utan politisk inblandning och sedan inte gör något alls.

Är jämställdhet en lönsamhetsfråga? Ja, absolut. Men låt oss tala ur skägget en gång för alla. Det är först och främst en fråga om demokrati. Det är en mänsklig rättighet att värderas och bedömas på samma sätt oavsett kön. Jag är lättad över att moderaterna nu tar bladet från munnen och ger jämställdhet just det status som en mänsklig rättighet.

INTERVJUN

Varför har ni gjort en jämställdhetspolitisk plattform?
Partiets syn på jämställdhet har förändrats. Vi har gått från ett tydligt individperspektiv till att vi nu ser påtagliga strukturella problem som innebär att kvinnor har mindre makt, tjänar mindre, äger mindre än män och alla de konsekvenser som följer därav. Bristen på jämställdhet ett stort och viktigt samhällsproblem.
Hur kommer det sig att ni ser det här nu?
När vi gjorde det stora förändringsarbetet som ledde till de nya moderaterna så identifierade vi det stora problemet – utanförskapet på arbetsmarknaden. Då såg vi hur svag förankring kvinnor har på arbetsmarknaden. Det parallellt med att vi bytte generation när vi gjorde ledningsskiftet inom partiet. Plötstligt vara alla i ledningen 60- och 70-talister. Vi kom rätt snabbt till slutsatsen att jämställdhetsfrågorna är väldigt centrala.
Vad innebär den konkret?
Jämställdheten ska genomsyra politikens alla delar, men när det kommer till näringslivet är det två konkreta punkter.
Det ena är att vi vill ha en förändring i aktiebolagslagen som innebär en tydligare kompetensredovisning av personer i styrelsen, valberedningen och ledningsgrupper i årsredovisningarna.
Det andra är, och här upplever jag att det är en påtaglig förändring i de signaler vi skickar: Om vi inte ser en fördubbling av andelen kvinnor i börsbolagsstyrelserna innan 2014 då utesluter vi inte att vi gör ändringar i vilka regler som reglerar bolagens sammansättningar. Med andra ord mer lagstiftning.
Kvotering?
Ja, det är i princip det det handlar om.
Tidigare har ju ägarrätten vägt tyngre, vad har ändrats?
Det är en tydlig intressekonflikt. Vi tycker att ägarargumentet är relevant. Men mot det står ett annat intresse – förmågan att ta tillvara på kvinnlig kompetens.
Men varför skulle det intresset öka mellan 2010 och 2014?
Vi tycker att det finns en tydlighet i detta som inte tidigare har kommit ifrån vårt håll.
Det är det som är skillnaden alltså, att förslaget kommer från er?
Ja, ifrån vår horisont är det stor skillnad.
Men vad är det som gör att ägarprincipen idag inte står högre utan att ni faktiskt kan tänka er att genomföra en kvoteringslagstiftning?
Ägarprincipen har i sin tur byggts på en samhällsanalys som är individorienterad. Men om man också gör samhällsanalysen att det finns strukturella problem, då måste man också överväga strukturella lösningar. Jag tycker att det är en viktig poäng att det är analysen som har förändrats.
Men det är ju er analys som släpar efter. Problemen fanns ju redan då när Margareta Winberg hotade med kvotering?
Ja, absolut.
Men då höll ni inte med om analysen?
Nej, vi gjorde en annan analys då.
Men om ni nu gör samma analys som hon gjorde då, varför vänta ytterligare fyra år?
Vår ambition är att nå bättre könsbalans men också värna friheten för att utse sina egna ledamöter. Men når vi inte en bättre könsbalans så måste vi ändra reglerna. Sett till den hela parlamentariska situation så i och med att vi också säger det nu så ökar ju det sammantagna trycket och signalsystemet på näringslivet väsentligt.
Varför gör ni inte en blocköverskridande överenskommelse med socialdemokraterna?
Det finns ju inget självändamål i det. Jag upplever att det finns en skillnad. De vill ju införa en norsk lagstiftning rätt omgående.
Ja, de tycker nog att de redan har kommit förbi hotdelen.
Ja, absolut. Men det är en mycket stor förändring i moderat politik.
Handlar det här om att köpa sig lite tid för att få bort frågan från valrörelsen?
Det handlar det inte om. Absolut inte. Vi markerar ju snarare en ambition att detta är en viktig fråga, men också utifrån styrelsernas sammansättning är ju bara en liten del. Den grundläggande frågan handlar ju om att stärka kvinnors ställning, att ta ner marginaleffekter…
Är du feminist?
Är jag feminist… alltså så här…
Vill du ringa en vän?
Haha. Om man definierar feminism som att det finns strukturella problem och att man måste göra något åt det, så är jag feminist.
Finns det en könsmaktsordning?
Dessa begrepp… Ja, skulle jag vilja säga. Det är så svårt med dessa begreppen, de är så värdeladdade.
Är det viktigt med ett jämställt näringsliv av rättviseskäl eller av tillväxtskäl?
Både ock.
Men vilket skäl väger tyngst?
Kvinnors frihet. Vårt partis grundläggande inriktning är varje enskild individs frihet och då måste man utgå från var finns ofriheten. Brist på jämställdhet är en ofrihet.
Vad tycker du om bolagskodens möjlighet att påverka jämställdheten i styrelserna?
Jag skulle tycka att det vore väldigt bra om näringslivet själva tog koden på större allvar och dess intentioner.