Kvinnor & makt

I samband med att Cecilia Malmström utsågs till ny EU-kommissionär skrev antifeministen Pär Ström en debattartikel i Expressen om hur fel det var att det än en gång valdes en kvinna på posten. Detta trots att regeringen hävdar att hon valdes efter kvalifikationer endast. Han går så långt att han kallar utnämningen för "mansförtryck".

Låt mig först säga att jag tror att Pär Ström kan ha lite rätt. Även om det inte råder någon som helst tvivel på att Cecila Malmström är oerhört kompetent och lämplig, så tror jag inte att det faktum att hon är kvinna sågs som en nackdel.

Jag vill också hålla med Pär Ström att det är tråkigt att genus har så stor betydelse i Sverige. Det vore skönt om det inte var så. Det går till och med att se på ett personnummer vilket kön bäraren av numret har. Varför då?

Jag är också glatt överraskad över att Pär Ström var en sådan kvoteringsförespråkare!

Tyvärr faller hans resonemang i det här fallet. EU-kommissionären representerar inte landet hon eller han kommer ifrån. Så om det är viktigt för Pär Ström med en rättvis könsfördelning så borde han förespråka att fler kvinnor blev kommissionärer. I den tidigare kommissionen ar 8 av 27 kommissionärer kvinnor. Än så länge är bara fyra kvinnor utsedda. Det är så usel fördelning av makten mellan könen att den nya kommissionen riskerar att inte godkännas av EU-parlamentet. Faktum är att mer än hälften av EU:s invånare är kvinnor.

Men hur som helst så ser jag fram emot Pär Ströms debattartikel om vi återigen får en manlig statsminister efter valet 2010. För om tre kvinnor i rad på en post är mansförtryck, vad är då 43 män i rad på samma ämbete? Eller kan det vara så att det är ok att kvotera in män, men inte kvinnor?