Kvinnor & makt

Den här krönikan borde handla om IT-branschen eftersom det är vårt stora årliga IT-nummer. Jag famlar runt lite bland klipp och tidigare intervjuer jag gjort med personer i branschen. Det finns några som jag vet ar­betar aktivt med jämställdhet. Microsoft, Connecta och Accenture, för att nämna några (nu kommer jag att bli nerringd av IT-bolag som är sura för att jag inte nämnt deras namn).

När jag försöker identifiera vilka förklaringar som ges till varför det ser ut som det gör i IT-branschen, slår det mig att en förklaringmodell som ses som en sanning i en bransch kan stå i motsats till en annan modell i en annan bransch.

Ta advokatbyråerna till exempel. Att så få kvinnor blir partner i de stora byråerna beror inte på rekryteringsbasen. Det är snarare en bedrift att byråerna lyckas rekrytera så många män.
I stället förklaras det med att det är ett gammalt skrå, med traditioner som är svåra att förändra. I klarspråk: Det finns en hel hög med gamla gubbar som borde gått i pension men som biter sig kvar och försvårar föryngring och förändring. Dessutom ska inte kvinnor attraheras av det hårda arbetstempot. Klienterna kräver dygnet runt-arbete och full tillgänglig. De väna varelserna vill hellre vara med barnen.

Därför offrar sig de hårda männen.
A man’s got to do what a man’s got to do.

I IT-branschen gäller det omvända. Här finns det inga kvinnor för att det är en så ny bransch. Och trots stora möjligheter till flexibla arbetstider och  distansarbete attraheras inte kvinnor av IT-utbildningarna. Rekryteringsbasen är inverterad jämfört med juristlinjen. Och det blir inte bättre. Mellan 2007 och 2008 sjönk andelen kvinnor på KTH:s IT-utbildningar från 12 till 6 procent. Och då jobbar branschen ändå aktivt med att få in fler kvinnor.

Förklaringsmodellerna räcker alltså inte. Det handlar om förebilder.

När jag frågade min unga svägerska varför hon valde juristlinjen erkänner hon att det fanns en Ally McBeal-effekt. Inte för att hon ville bli den halvt animerade, anorektiska Bostonadvokaten från TV som desperat sökte en man, men Ally McBeal gestaltade ändå yrket som ett där kvinnor kunde vara framgångsrika samtidigt som de hade ett trevligt liv med barhäng, vin och sång.

Liknande förebilder finns inte i IT-branschen. Kanske behöver vi inte gå så långt som man gjorde i Ryssland då man drog igång Fröken Olja, en skönhetstävling för kvinnor som jobbade i oljebranschen för att göra yrket mer glamouröst och locka fler kvinnor.

Men vi behöver tvätta bort nördstämpeln och visa att IT-utbildningarna är till även för dem som aldrig gillat Jolt-cola och som gillar att träffa människor IRL (in real life).

För om det är så att alltför få kvinnor väljer IT-utbildningar därför att bilden av IT-ingenjören är så snäv riskerar vi att utesluta även män som inte känner igen sig i den bilden.

Utvecklingen och innovationerna bergänsas om alla är ungefär lika, med liknande intressen och bakgrund. Då kommer jag aldrig få en handväska som berättar för mig vad jag glömt lägga ner på morgonen, eller andra kluriga lösningar som gör mitt och andra vanliga människors liv enklare.