Nätet

Google gör verkligen allt för att man ska både älska - och frukta - dem. Som mediesajtägare, alltså (jag är chef för den tekniska utvecklingen här på VA.se). De gör saker som gör livet så enkelt för mig, som löser de där jobbiga problemen som kräver enormt mycket arbete för en enskild sajtägare att lösa själv. Men som samtidigt innebär att vi alla blir lite mer beroende av Googles produkter och teknologier.

Det senaste i den raden är Google Friend Connect, en teknologi för att skapa gemensamma inloggningar och vänskapsband på webbens alla olika sajter. I stället för att bygga en egen inloggningsfunktion kan man utnyttja det faktum att ens besökare på nätet redan är medlemmar på andra sajter, och har kompisar där.

 

Som vanligt med Google är tekniken väldigt kraftfull, men otroligt enkel att använda. Kolla till exempel in hur det ser ut på bloggen Next Generation Internet. I högerspalten ligger en liten ruta där man med ett klick kan bli medlem på sajten, se http://sixx.se/nextgen/.

Helsingborgs Dagblads digitala medier-bloggare Sören Karlsson har också testat.

Sedan kan man kolla vilka av ens kompisar i andra sociala nätverk som är medlemmar på sajten. Och när man sedan går in på en annan sajt och blir medlem där, då följer kompisarna och profilinformationen med.

 

Tekniken är fortfarande i sin linda. Men på sikt är det lätt att se vad man kan använda det här till. Att se vad ens kompisar gillar på sajten man är inne på, vad de ha kommenterat, kanske hitta nya sätt att ta till sig innehållet på en sajt. 

 

Samtidigt har Facebook lanserat en liknande tjänst, Facebook Connect. Båda bygger på att programmeringsgränssnittet mellan sajten och kompistjänsten är öppet, även om en del kritiker anser Facebooks tjänst är lika öppen som Googles.

Vad betyder det här då? Så här tror jag:

 

Läs gärna de här bra inläggen om Google Friend Connect.