Textstorlek:

123

Makrobloggen

VA:s Pekka Kääntä har analyserat makroekonomi i över 20 år. Här kommenterar och debatterar han läget i världsekonomin. Du når honom per mejl.
Prenumerera med RSS
Mest lästa senaste veckan
Mest lästa senaste månaden
Mest kommenterade
  • Dela
  • Skriv ut
  • Twingly
  • Kommentarer (8)
Stäng

Blogga om artikeln

Om du bloggar och länkar till våra artiklar får du en länk tillbaka från oss. Så här fungerar det.

1.Skriv ett inlägg i din blogg som länkar till den här artikeln

2.Anmäl din blogg hos Twingly, http://www.twingly.se/Ping.aspx

3.När Twingly tagit med din blogg, så dyker länken till ditt blogginlägg upp i anslutning till artikeln.

Arkiv

2010 2009 2008
Mer på VA.se
 
Lägsta bolåneräntan
SEB
1.48 %
 
 
Handelsbanken
1.69 %
 
 
Handelsbanken
2.39 %
 
 
 
Länsförsäkringar
4.10 %
 
 
Högsta sparkontoräntan
 
 
BlueStep Finans
3.35 %
 
 
 
BlueStep Finans
4.50 %
 
 
Fler bloggar
Nyheter om fonder från
Nyheter om pension från

19 november 2009 | 10:00

Riksbankens arbetslöshetsprognos överspelad

Dyster amerikanska bostadsstatistik satte lite sordin på marknaderna under gårdagen. Det var oväntat att såväl byggstarter som beviljade bygglov skulle minska i oktober men sett till läget på arbetsmarknaden så är det förståeligt att folk fortsätter att vara försiktiga. Nedgången kan också förklaras av att det finns ett stort utbud av befintliga bostäder till salu, inte minst för att tvångsförsäljningarna ligger fortsatt högt och det finns en stor stock kvar av dessa att beta av. Så innan vi kastar in handduken angående en försiktig återhämtning på den amerikanska bostadsmarknaden är det nog bäst att avvakta nästa veckas siffror över försäljningen av befintliga bostäder.  

Att det skulle bli en sur siffra när den svenska arbetslösheten för oktober presenterades var väntat. Antalet sysselsatta minskade med 135.000 personer jämfört med oktober 2008 och arbetslösheten landade på 8,1 procent (5,7 procent i oktober 2008). Men när det gäller det kraftiga sysselsättningsfallet så kastar SCB faktiskt in en liten brasklapp och hänvisar att en del av sysselsättningsnedgången kan ha sin grund i att skattningarna för sysselsättningen i oktober 2008 kan ha varit lite för höga. Hur mycket det påverkar utfallet är dock svårt att veta.

Arbetslösheten på 8,1 procent var annars under de 8,3 procent som analytikerna väntat sig. Dessutom ser det ut som att den öppna arbetslösheten kommer att hamna långt under Riksbankens prognos. För årets fjärde kvartal räknade Riksbanken i sin senaste prognos med en genomsnittlig arbetslöshet på 9,5 procent och det krävs en ordentlig arbetslöshetsökning under årets två sista månader för att ens hamna i närheten av denna siffra. På kort sikt lär detta ändå inte påverka Riksbankens räntepolitik framför allt inte som omläggningar i statistiken ger utrymme för egna tolkningar. Men helt klart är Riksbankens arbetslöshetsprognos från oktober redan att betrakta som överspelad, inte minst som det kommer allt fler signaler om en stabilisering på den svenska arbetsmarknaden. Det betyder i sin tur att resursutnyttjande inte faller så mycket som Riksbanken räknat med och allt annat lika så borde en första räntehöjning därmed tidigareläggas. Redan i början av nåsta år borde Riksbanken våga sig på en höjning - och dessutom inte snåla med 25 punkter i stöten utan dra till med 50 punkter på ett bräde.

 
 
 
Annons
Relaterade artiklar
 

Kommentarer

Pekka, inte alls komplicerat !  17:36, 19 november 2009  Anmäl

- Tänk Dej 15% Avgift .... o 15% Skatt ... ser Du skillnaden ?

Finansman  17:09, 19 november 2009  Anmäl

Man måste skilja på betalningssystem & betalningsinstitutioner. Har jag gjort min ståndpunkt klar ? Förstår Pekka & forumet vad detta implicerar? Undrar

Finansman  15:31, 19 november 2009  Anmäl

Staten borde krävt ägarandelar i bankerna utifrån gängse risk-& affärsbedömning. Precis som bankerna plägar agera när de kan slå ihop likviditetsfällan & överta säkerheterna. När det gäller räntenivåer har rikspanken visat en oerhörd inkompetens de senaste åren. Vi minns väl alla hur de agerade när subprimekollapsen redan var ett faktum. Är det då rätt läge att,som Pekka vill, höja nu? Jag anser att det jag säger inledningsvis är av central betydelse för en ev räntehöjning. Det måste kosta bankerna något.Vilket det inte gör idag. TVÄRTOM!

Ursinnig pensionär  14:12, 19 november 2009  Anmäl

Höj räntan snarast då inflationen knaprar allt mer på den usla pensionen och sänk skatten för pensionärerna så vi kan vara med i konsumsionssamhället. Vi pensionärer vill också kunna handla som löntagarna. Kom igen regeringen med en skattesänkning för pensionärer innan ni blir bortröstade.

Jcoke  12:50, 19 november 2009  Anmäl

Höj inte! Stryp dem tillfälliga lånen till bankerna som har tjänat miljoner det. Det kommer bli "double-dip" om vi redan nu börja prata om höjning. Sluta pressa Riksbanken.

Anna Svensson  12:41, 19 november 2009  Anmäl

Pekka verkar inte göra den bästa analysen. Det är alldeles för tidigt att spå när det är dags att höja räntan.

Keyns  12:13, 19 november 2009  Anmäl

Ja Pekka många före oss har funderat på det här problemet,bl.a en som skrev den här boken"The General Theory of Employment,Interest and money" på svenska passande översatt till "Sysselsättningsproblemet".Men nu bannas dessa metoder,men ingen har några bättre förslag.Jag tror heller inte att han menade att stater skulle ackumulera skulder år efter år,och nollräntepolitiken var väl heller inte hans främsta ide,utan finanspolitik.

Hans Palmstierna  11:50, 19 november 2009  Anmäl

KPIF ökade ~2.4% Jan-Okt i år. Torde tyda på att det redan är försent att klara inflationsmålet eller ens komma i närheten. 2010 blir ett skojigt år med andra ord, medan 2011 riskerar att bli rent ut sagt hysteriskt.
Skriv kommentar

 
 
Fler inlägg

4 februari

Grekiskt drama lär bli följetong

Det grekiska dramat har nu i alla fall nått någon sorts politisk lösning. Grekiska regeringen har presenterat en plan för hur budgetunderskottet på närmare 13 procent av BNP ska minskas till 3 procent under de kommande tre åren. Planen innefattar frysta löner för offentliganställda, höjd skatt på drivmedel samt en pensionsreform. Dessutom ska man effektivisera skatteindrivningen, en manöver som alla länder i kris ska genomföra men där utfallet är högst osäkert. Planen är dessutom god...
 

3 februari

Eviga underskott i USA

Det positiva marknadssentiment ,som måndagens breda uppgångar i inköpschefsindex över hela världen skapade, ser ut att fortsätta ett tag till. Något som gett den svenska kronan en skjuts uppåt och vi närmar oss 10-kronorsnivån mot euron och mot den amerikanska dollarn handlas den kring 7,20 kronor. En ytterligare faktor som bidrar till optimism är att det mesta av statistiken som nu rullar in jämförs med katastrofsiffrorna i slutet av 2008 och början av 2009, så det blir ofta mycket höga tillvä...
 

1 februari

Riksbanken måste justera tillväxtprognosen

Det svenska inköpschefsindexet för januari landade på urstarka 61,7 och det blir allt tydligare att den svenska industrikonjunkturen befinner sig i en rejäl återhämtningsfas. En liknande nivå på inköpschefsindex såg vi senast under den urstarka konjunkturen sommaren 2007. Nu ska dock dagens siffra tolkas med viss försiktighet eftersom industrin återhämtar sig från en mycket besvärlig situation. Så konjunkturen som helhet är långt ifrån lika stark idag som 2007. Ändå är det svårt att inte låta si...
 

29 januari

"Övertolka inte USA-siffror"

Den amerikanska BNP-tillväxten landade på 5,7 procent i beräknad årstakt under fjolårets sista kvartal. Det var en bra bit över förväntningarna som låg på 4,5 procent, men den siffran kanske inte ska tas för allvarligt eftersom flera tunga prognosinstitut under de senaste dagarna presenterat uppreviderade prognoser som legat snubblande nära dagens utfallssiffror. Det som bidrog mest till tillväxtlyftet var ökade lager som stod för 3,4 av de 5,6 procenten.  Dessutom steg den privata konsumtionen...
 

28 januari

Det våras för Sverige

Finansminister Anders Borg som igår presenterade en kraftigt uppjusterad prognos för den svenska tillväxten fick idag ytterligare fog för sin optimism. I gårdagen prognosuppdatering skrev finansministern upp BNP-prognosen för 2010 från tidigare angivna 2,0 till 3,0 procent och för 2011 räknar han numera med 3,6 procents BNP-ökning. Något som en del bedömare kritiserade som en alltför optimistisk bedömning. Men sett till dagens skörd av makrostatistik så finns det fog för optimismen, i alla fall ...
 

26 januari

Här är placerarnas skräck

Riskaptiten på finansmarknaderna fortsätter att vara pressad. Obligationsräntorna sjunker och den svenska kronan, liksom euron, fortsätter att tappa. Det är framför allt fyra faktorer som skrämmer placerarna; osäkerhet kring de kinesiska åtstramningarna, den grekiska härdsmältan, president Obamas attack mot bankerna och oro kring den japanska statsskulden när utsikterna för det japanska kreditbetyget sänkts. Det vill till att bolagsrapporterna inte innehåller några större negativa överraskningar...
 

25 januari

Intressant makrovecka framför oss

I början av det här året har en stor del av makrostatistiken inte riktigt lyckats uppfylla relativt högt ställda förväntningar. Den senaste veckan fick vi bland annat se besvikelser när det gäller amerikansk och brittisk detaljhandel men även i övrigt har en hel del indikatorer kommit in lite lägre än väntat. Det kanske mest oroande är att den amerikanska sysselsättningsstatistiken åter vänt till det lite sämre. Det är dock bara veckostatistik som visar sådana tecken så man ska inte ...
 

22 januari

Obama skrämmer upp banksektorn

Det var en hel del ny information som bidrog till skakigheten på finansmarknaderna under gårdagen. President Obamas förslag att begränsa bankerna i storlek samt att de inte längre ska kunna driva egna hedgefonder och private-equity fonder bidrog till en del av turbulensen. Om förslaget går igenom så betyder det på sikt mindre riskkapital på finansmarknaderna och ett överlag mindre risktagande från bankernas sida. Och som det ser ut idag finns goda möjligheter att få igenom någon sorts begränsnin...
 

21 januari

Ingen räntehöjning i sikte

Storbritannien med sin stora finanssektor är ett av de länder som drabbats hårdast av finanskrisen men är också ett av de länder som gjort de största finansiella insatserna för att begränsa skadeverkningarna. Bland annat var man tidigt ut med kraftiga räntesänkningar som kompletterades med massiva köp av obligationer i syfte att hindra en finansiell härdsmälta. Samtidigt har budgetunderskottet skenat och beräknas i år hamna kring 12-13 procent av BNP. Den brittiska statsskulden väntas i slutet a...
 

20 januari

Visst tål vi lite ränta?

Den kanadensiska centralbanken valde att hålla sin styrränta oförändrad på 0,25 procent och dessutom hålla fast vid prognosen att ränta behöver höjas först sent under andra kvartalet 2010. Marknadsräntorna har initialt sjunkit och den kanadensiska dollarn har tagit stryk. Detta trots att landet har klarat av den globala nedgången på ett riktigt bra sätt och tillväxten numera tagit ordentlig med fart.  Känns centralbanksstoryn och de ekonomiska förutsättningarna igen? Förutom att det diffar på n...