Makrobloggen

Dyster amerikanska bostadsstatistik satte lite sordin på marknaderna under gårdagen. Det var oväntat att såväl byggstarter som beviljade bygglov skulle minska i oktober men sett till läget på arbetsmarknaden så är det förståeligt att folk fortsätter att vara försiktiga. Nedgången kan också förklaras av att det finns ett stort utbud av befintliga bostäder till salu, inte minst för att tvångsförsäljningarna ligger fortsatt högt och det finns en stor stock kvar av dessa att beta av. Så innan vi kastar in handduken angående en försiktig återhämtning på den amerikanska bostadsmarknaden är det nog bäst att avvakta nästa veckas siffror över försäljningen av befintliga bostäder.  

Att det skulle bli en sur siffra när den svenska arbetslösheten för oktober presenterades var väntat. Antalet sysselsatta minskade med 135.000 personer jämfört med oktober 2008 och arbetslösheten landade på 8,1 procent (5,7 procent i oktober 2008). Men när det gäller det kraftiga sysselsättningsfallet så kastar SCB faktiskt in en liten brasklapp och hänvisar att en del av sysselsättningsnedgången kan ha sin grund i att skattningarna för sysselsättningen i oktober 2008 kan ha varit lite för höga. Hur mycket det påverkar utfallet är dock svårt att veta.

Arbetslösheten på 8,1 procent var annars under de 8,3 procent som analytikerna väntat sig. Dessutom ser det ut som att den öppna arbetslösheten kommer att hamna långt under Riksbankens prognos. För årets fjärde kvartal räknade Riksbanken i sin senaste prognos med en genomsnittlig arbetslöshet på 9,5 procent och det krävs en ordentlig arbetslöshetsökning under årets två sista månader för att ens hamna i närheten av denna siffra. På kort sikt lär detta ändå inte påverka Riksbankens räntepolitik framför allt inte som omläggningar i statistiken ger utrymme för egna tolkningar. Men helt klart är Riksbankens arbetslöshetsprognos från oktober redan att betrakta som överspelad, inte minst som det kommer allt fler signaler om en stabilisering på den svenska arbetsmarknaden. Det betyder i sin tur att resursutnyttjande inte faller så mycket som Riksbanken räknat med och allt annat lika så borde en första räntehöjning därmed tidigareläggas. Redan i början av nåsta år borde Riksbanken våga sig på en höjning - och dessutom inte snåla med 25 punkter i stöten utan dra till med 50 punkter på ett bräde.