Textstorlek:

123

Makrobloggen

VA:s Pekka Kääntä har analyserat makroekonomi i över 20 år. Här kommenterar och debatterar han läget i världsekonomin. Du når honom per mejl.
Prenumerera med RSS
Mest lästa senaste veckan
Mest lästa senaste månaden
Mest kommenterade
  • Dela
  • Skriv ut
  • Twingly
  • Kommentarer (6)
Stäng

Blogga om artikeln

Om du bloggar och länkar till våra artiklar får du en länk tillbaka från oss. Så här fungerar det.

1.Skriv ett inlägg i din blogg som länkar till den här artikeln

2.Anmäl din blogg hos Twingly, http://www.twingly.se/Ping.aspx

3.När Twingly tagit med din blogg, så dyker länken till ditt blogginlägg upp i anslutning till artikeln.

Arkiv

2010 2009 2008
Mer på VA.se
 
Lägsta bolåneräntan
SEB
1.48 %
 
 
Länsförsäkringar
1.69 %
 
 
Handelsbanken
2.39 %
 
 
 
Länsförsäkringar
4.10 %
 
 
Högsta sparkontoräntan
 
 
BlueStep Finans
3.35 %
 
 
 
BlueStep Finans
4.50 %
 
 
Fler bloggar
Nyheter om fonder från
Nyheter om pension från

9 november 2009 | 10:16

G20 mer överens än oense om åtgärder

Det kanske viktigaste beslutet från helgens G20-möte var att länderna ska fortsätta med de ekonomiska stimulanserna för att säkerställa att den nuvarande konjunkturförstärkningen får ordentligt fotfäste. Dessutom beslutades om ett samarbete med det lite osexiga namnet ”Framework for Strong, Sustainable and Balanced Growth”. Länderna ska gemensamt och under överinseende av IMF och Världsbanken utarbeta ekonomiska policys för att säkerställa att enskilda länder håller sig till de ramar som satts upp av G20. I första hand gäller det att utarbeta gemensamma policys som säkerställer en uppgång för världsekonomin för att i ett senare skede mer handla om hur exit-strategierna ska se ut. Huvuddelen av arbete kommer att ske under 2010.

Det kanske viktigaste beslutet från helgens G20-möte var att länderna ska fortsätta med de ekonomiska stimulanserna för att säkerställa att den nuvarande konjunkturförstärkningen får ordentligt fotfäste. Dessutom beslutades om ett samarbete med det lite osexiga namnet ”Framework for Strong, Sustainable and Balanced Growth” under vilket länderna gemensamt med övriga länder och under överinseende av IMF och Världsbanken ska utarbeta ekonomiska policys för att säkerställa att länderna håller sig till de ramar som satts upp av G20. I första hand gäller det att utarbeta gemensamma policys som säkerställer en uppgång för världsekonomin för att i ett senare skede mer handla om hur exit-strategierna ska se ut. Huvuddelen av arbete kommer att ske under 2010.

En ytterligare fråga som behandlades var hur den framtida regleringen av finanssektorn ska se ut för att säkerställa att framtida finanskriser kan hanteras på ett rimligt sätt utan kostnader för skattebetalarna. Den brittiska premiärministern Gordon Brown presenterade ett tämligen radikalt förslag att införa en form av skatt på finansiella transaktioner, det så kommit att kallas Tobin-skatt. Det skulle vara ett sätt att finansiera framtida räddningsoperationer men kanske också bidra till att risken för framtida finanskriser minskade. Förslaget mötte dock hårt motstånd redan från början och bland annat den amerikanska finansministern Timothy Geithner motsatte sig införande av en sådan skatt. Finansministrarna är dock överens om att någon form av åtgärder måste till och det mest troliga är att det i slutändan rör sig om hårdare regleringar, någon sorts försäkringspremie samt högre kapitalkrav på bankerna. Dessutom lyfte G20 åter upp frågan om kompensationssystemen i banksystemet och poängterade att det är bråttom att implementera sunda belöningssystem som prioritera finansiell stabilitet och långsiktigt värdebyggande.

Som alltid när det gäller sådana här internationella överenskommelser så är risken stor att det i slutändan blir ganska urvattnat. Nu tycks det dock finnas en hög grad av samsyn om att åtgärder måste till, vilket bland annat visar sig i att G20 satt upp ganska tajta tidplaner för när arbetet med de olika prioriterade frågorna ska vara klart. Läs slutdokumentet här.

Finansminister Anders Borg har under morgonen presenterat en prognosuppdatering (länk här). Det är en försiktigt optimistisk finansminister som skruvar upp tillväxtprognoserna för åren framöver. Den största uppjusteringen sker för 2010 där finansdepartementet nu räknar med en tillväxt på 2,0 procent från att tidigare ha trott på mer måttliga 0,6 procents tillväxt. Det är framför allt en starkare internationell återhämtning och förbättrade finansiella förhållanden som bidragit till att man nu ser ljusare på framtiden. Att jag skriver en försiktigt optimistisk finansminister beror i sin tur på att det finns goda skäl att tro på en ännu starkare utveckling för svensk ekonomi och arbetsmarknad under 2010. Så det här är knappast den sista uppjustering av finansdepartementets prognoser som vi ser. Men som alltid är det bättre att kunna överraska uppåt under ett valår än att tvingas skriva ner överoptimistiska prognoser och det tror jag medvetet eller omedvetet påverkar prognosarbetet. Vad än vår finansminister påstår.         

 
 
Annons
Relaterade artiklar
 

Kommentarer

Finansman ...   22:50, 14 november 2009  Anmäl

- Vad händer när Bonden inte längre "reagerar" på Dina Pengar ....

Finansman  09:32, 10 november 2009  Anmäl

Glöm resonemang av perifär betydelse. Det som skapar situationen är en felaktig ideologi,fridmanismen,& dess uttolkare. Budskapet borde vara klart f var & en nu: all ekonomisk resursbas åt eliten, för eliten.

KEYNS  18:57, 9 november 2009  Anmäl

Fler o fler med mig, t.o.m. du Pekka tror att det som drog ner världen i avgrunden var den kraftiga stegringen av oljepriset.Ingen ekonomi kan blomstra om osäkerhetsfaktorer som oförutsägbart energipris finns med i bilden.Nu gäller det för vår VÄSTERLÄNDSKA älskade demokrati.Skall vi överleva så måste vi i Väst samarbeta, USA,EUROPA,JAPAN .Nu måste vi gå "all in" på fusionskraften".Det enda energislag som kan rädda oss.

Spiran  14:01, 9 november 2009  Anmäl

Titta gärna på filmen om den uppochned vända "stora kreditåtsramningspyramiden" där tillgångar i kreditexpansionen rör sig uppår i pyramiden, och i kreditåtsramningstider som nu, nedåt i pyramiden. Det blir trångt längst ned i pyramiden då alla vill rädda sina tillgångar med guld. http://www.greatcreditcontraction.com/?quot=&target=&ejejcsingle=

Spiran  13:19, 9 november 2009  Anmäl

Det talas om regleringar av bonusar, som om dessa vore orsaken till finanskrisen. Men så länge de personer och storbanker som orsakat denna finanskris, och de politiker och ekonomer som styrs av dessa banker finns kvar, kan inte denna kreditkris lösas. Men det kommer att lösa sig själv då dessa politiker och banker sopas undan och utraderas i den fortsatta skuldkrisen. En krympning av krediter och ekonomin sker just nu med utradering av enorma "fiktiva" fastighets- och pappersförmögenheter med en accelerande deflation på alla fronter. Denna deflation möter politikerna med en ofattbara stimulanser av nya gratispengar, som leder till hyperinflation. Denna hyperinflation skapas inte av något eftefrågetryck utan av förtroende- och valutakriser. Kreditåtstramningen gör också att varuflödet stryps alltmer som spär på denna hyperinflation. Det är som alla är blinda och lullar runt i Goldman Sachs och JP Morgans ledband.

LEJJ  13:01, 9 november 2009  Anmäl

Jaha, så några höjda räntor var det inte alls tal om eller ligger de i korten när de inte närmare beskrivna exitstrategierna ska implementeras. Rekommendera riksbankerna att höja räntorna kunde man väl gjort? Esset förblir dolt i rockärmen tills vidare? I Sverige efter valet kanske? Däremot verkar man ha upptäckt att "någon form av åtgärder måste till och det mest troliga är att det i slutändan rör sig om hårdare regleringar, någon sorts försäkringspremie samt högre kapitalkrav på bankerna". Kan det här bero på att bankerna har konkurerat om lånekunderna och varit ansvarslösa i sin utlåning? "Sunda belöningssystem som prioriterar finansiell stabilitet och långsiktigt värdebyggande" ska råda bot för detta. Har man tröttnat på de osunda belöningssystemen som skapar finansiell instabilitet och motverkar långsiktigt värdebyggande? Det här måste väl vara något som man är mer oense än överens med bankerna om. Presskonferenser med bankchefer om detta brukar ju vara småsura tillställningar för att uttrycka det milt. Vem vågar tala om att lånekunderna själva har eget ansvar för sina lån och att räntor så småningom borde gå i den riktning Pekka Kääntä vill dvs upp. "Det är framför allt en starkare internationell återhämtning och förbättrade finansiella förhållanden som bidragit till att man nu ser ljusare på framtiden." De förbättrade finansiella förhållandena som åstadkommits med lånade pengar ska väl kanske någon gång betalas tillbaka, men den dagen den exiten.
Skriv kommentar

 
 
Fler inlägg

4 februari

Grekiskt drama lär bli följetong

Det grekiska dramat har nu i alla fall nått någon sorts politisk lösning. Grekiska regeringen har presenterat en plan för hur budgetunderskottet på närmare 13 procent av BNP ska minskas till 3 procent under de kommande tre åren. Planen innefattar frysta löner för offentliganställda, höjd skatt på drivmedel samt en pensionsreform. Dessutom ska man effektivisera skatteindrivningen, en manöver som alla länder i kris ska genomföra men där utfallet är högst osäkert. Planen är dessutom god...
 

3 februari

Eviga underskott i USA

Det positiva marknadssentiment ,som måndagens breda uppgångar i inköpschefsindex över hela världen skapade, ser ut att fortsätta ett tag till. Något som gett den svenska kronan en skjuts uppåt och vi närmar oss 10-kronorsnivån mot euron och mot den amerikanska dollarn handlas den kring 7,20 kronor. En ytterligare faktor som bidrar till optimism är att det mesta av statistiken som nu rullar in jämförs med katastrofsiffrorna i slutet av 2008 och början av 2009, så det blir ofta mycket höga tillvä...
 

1 februari

Riksbanken måste justera tillväxtprognosen

Det svenska inköpschefsindexet för januari landade på urstarka 61,7 och det blir allt tydligare att den svenska industrikonjunkturen befinner sig i en rejäl återhämtningsfas. En liknande nivå på inköpschefsindex såg vi senast under den urstarka konjunkturen sommaren 2007. Nu ska dock dagens siffra tolkas med viss försiktighet eftersom industrin återhämtar sig från en mycket besvärlig situation. Så konjunkturen som helhet är långt ifrån lika stark idag som 2007. Ändå är det svårt att inte låta si...
 

29 januari

"Övertolka inte USA-siffror"

Den amerikanska BNP-tillväxten landade på 5,7 procent i beräknad årstakt under fjolårets sista kvartal. Det var en bra bit över förväntningarna som låg på 4,5 procent, men den siffran kanske inte ska tas för allvarligt eftersom flera tunga prognosinstitut under de senaste dagarna presenterat uppreviderade prognoser som legat snubblande nära dagens utfallssiffror. Det som bidrog mest till tillväxtlyftet var ökade lager som stod för 3,4 av de 5,6 procenten.  Dessutom steg den privata konsumtionen...
 

28 januari

Det våras för Sverige

Finansminister Anders Borg som igår presenterade en kraftigt uppjusterad prognos för den svenska tillväxten fick idag ytterligare fog för sin optimism. I gårdagen prognosuppdatering skrev finansministern upp BNP-prognosen för 2010 från tidigare angivna 2,0 till 3,0 procent och för 2011 räknar han numera med 3,6 procents BNP-ökning. Något som en del bedömare kritiserade som en alltför optimistisk bedömning. Men sett till dagens skörd av makrostatistik så finns det fog för optimismen, i alla fall ...
 

26 januari

Här är placerarnas skräck

Riskaptiten på finansmarknaderna fortsätter att vara pressad. Obligationsräntorna sjunker och den svenska kronan, liksom euron, fortsätter att tappa. Det är framför allt fyra faktorer som skrämmer placerarna; osäkerhet kring de kinesiska åtstramningarna, den grekiska härdsmältan, president Obamas attack mot bankerna och oro kring den japanska statsskulden när utsikterna för det japanska kreditbetyget sänkts. Det vill till att bolagsrapporterna inte innehåller några större negativa överraskningar...
 

25 januari

Intressant makrovecka framför oss

I början av det här året har en stor del av makrostatistiken inte riktigt lyckats uppfylla relativt högt ställda förväntningar. Den senaste veckan fick vi bland annat se besvikelser när det gäller amerikansk och brittisk detaljhandel men även i övrigt har en hel del indikatorer kommit in lite lägre än väntat. Det kanske mest oroande är att den amerikanska sysselsättningsstatistiken åter vänt till det lite sämre. Det är dock bara veckostatistik som visar sådana tecken så man ska inte ...
 

22 januari

Obama skrämmer upp banksektorn

Det var en hel del ny information som bidrog till skakigheten på finansmarknaderna under gårdagen. President Obamas förslag att begränsa bankerna i storlek samt att de inte längre ska kunna driva egna hedgefonder och private-equity fonder bidrog till en del av turbulensen. Om förslaget går igenom så betyder det på sikt mindre riskkapital på finansmarknaderna och ett överlag mindre risktagande från bankernas sida. Och som det ser ut idag finns goda möjligheter att få igenom någon sorts begränsnin...
 

21 januari

Ingen räntehöjning i sikte

Storbritannien med sin stora finanssektor är ett av de länder som drabbats hårdast av finanskrisen men är också ett av de länder som gjort de största finansiella insatserna för att begränsa skadeverkningarna. Bland annat var man tidigt ut med kraftiga räntesänkningar som kompletterades med massiva köp av obligationer i syfte att hindra en finansiell härdsmälta. Samtidigt har budgetunderskottet skenat och beräknas i år hamna kring 12-13 procent av BNP. Den brittiska statsskulden väntas i slutet a...
 

20 januari

Visst tål vi lite ränta?

Den kanadensiska centralbanken valde att hålla sin styrränta oförändrad på 0,25 procent och dessutom hålla fast vid prognosen att ränta behöver höjas först sent under andra kvartalet 2010. Marknadsräntorna har initialt sjunkit och den kanadensiska dollarn har tagit stryk. Detta trots att landet har klarat av den globala nedgången på ett riktigt bra sätt och tillväxten numera tagit ordentlig med fart.  Känns centralbanksstoryn och de ekonomiska förutsättningarna igen? Förutom att det diffar på n...